Strategier för att påverka nyhetsrapporteringen har blivit en del av den fackliga verksamheten. En avhandling från Umeå universitet visar hur fackföreningsrörelsen har försökt påverka vad som blir till nyheter och på de problem man har stött på i detta arbete.
Hur har LO och medlemsförbunden försökt möta en allt mer medialiserad samhällsdebatt? Vilka möjligheter men också begränsningar står fackföreningsrörelsen inför i arbetet som med att påverka vad som blir till nyheter och hur dessa ser ut? Det är frågor som står i centrum för Jesper Enboms avhandling om hur så kallad "news management" blivit en del av den fackliga verksamheten. Avhandling belyser också de problem som fackföreningsrörelsen stöter på i detta arbete.
Köp mark hos oss för 1 krona! Fira semestern hos oss! Kommunernas budskap är många och skiljer sig från kommun till kommun. Det är viktigt att ha ändamål och målgrupp i åtanke inte bara när det gäller vad man säger utan även hur man säger det. En avhandling vid Örebro universitet visar vikten av att reflektera över vilka effekter en design för med sig.
– Det är viktigt att inte enbart välja en design för att den är snygg utan även reflektera över vilka värden som kommuniceras. Man ska vara medveten om att en design innebär att man prioriterar vissa värden över andra, säger Emma Eliason, som skrivit avhandlingen i informatik vid Örebro universitet.

Jan Bärmarks fördrag om retorik och vetenskap var synnerligen intressant och mycket tankeväckande. Jan hade skrivit ett underlag för sin föreläsning. Detta bifogas här som fil, på begäran av alla oss som var och lyssnade.
Glad sommar! Vi återkommer till hösten med föredrag av Åsa Abelin om icke-verbal kommunikation (oktober), improvisationsövningar med skådespelaren Mats Holmberg (november) och, för betalande medlemmar, seminarium om språk med Jan Eliasson på Jonsereds herrgård (ännu oklart när detta blir). Kallelse kommer när datum är fastställda.
Många vänliga h. från styrelse genom Barbro Wallgren Hemlin
Fokusera på elevernas styrkor och på att bygga respektfulla relationer mellan lärare och elever, då får vi en bättre skola där empati och respekt bidrar till bättre studieresultat. Det menar forskaren Ulrika Bergmark, Luleå tekniska universitet, som i sin doktorsavhandling studerat vad bemötande och relationer i skolan har för påverkan på elevernas lärande och välbefinnande.

Musikaliska lekar är ett vanligt inslag i ungdomars vardag. I lekarna som uppstår spontant kommenteras sådant som händer i omgivningen. Där bekräftas även gemensamma erfarenheter och dessutom skapas samhörighet mellan dem som deltar. De musikaliska lekarna bygger ofta på en blandning av barnvisor och dagsaktuella hitlåtar visar Åsa Bergman i en ny avhandling.
Avhandlingen om ungdomars musikvanor bygger på en etnografisk studie genomförd i en skolklass på en 6-9 skola i Göteborgs kommun under perioden 2002-2005, en tid då nedladdning av musik blev ett allt vanligare fenomen bland unga människor.
Hur använder ungdomar i 13-15 årsåldern musik för att skapa och uttrycka identitet? Vilka musikaliska kunskaper och färdigheter utvecklar de i olika vardagliga sammanhang? Och i vilken utsträckning är dessa kunskaper gångbara på musiklektionerna i skolan? Det är bland annat dessa frågor som Åsa Bergman försöker ge svar på.
Hur skapas en nation? Hur frammanas en känsla av nationell samhörighet mellan medborgarna? Iran blev trots sin mångtusenåriga historia en fullfjädrad nationalstat först under 1900-talet. I en ny avhandling från Lunds universitet beskriver historikern Rouzbeh Parsi hur den iranska nationalismen växte fram under mellankrigstiden.
Strax efter första världskrigets slut störtades den iranska kungafamiljen och en ny dynasti tog vid som moderniserade och reformerade statens institutioner. Kvinnors rättigheter utökades och samhällskontraktet mellan stat och medborgare skrevs om.
I sin avhandling diskuterar Rouzbeh Parsi just denna period av intensiv modernisering och visar hur intellektuella i Iran försökte klargöra hur det moderna och nationella kunde sammanföras (eller inte sammanföras): Vad innebär det att vara modern? Kommer moderniteten alltid utifrån? Vem och hur är en iranier? Är det språk eller religion eller etnisk tillhörighet som utgör grunden för att få räknas till nationen? Och vilken betydelse ska könsrollerna få i det moderna Iran som eftersträvas? Ska kvinnor utbilda sig, gifta sig med vem de vill? Och vidare, vilka är otillräckliga, de som måste ”uppfostras” innan man kan lita på deras lojalitet mot stat och nation?
Genom att växla mellan flera språk under ett samtal markerar deltagarna sin etniska identitet, familjetillhörighet och individuella sociala identitet. De olika språken fungerar också som en inkluderande eller exkluderande markör bland samtalsdeltagarna. Valet av språk markerar om ett ämne är neutralt eller laddat. Detta visar Maria Tikka, Stockholms universitet, institutionen franska, italienska och klassiska språk i en avhandling som lades fram i fredags.
I avhandlingen har Maria Tikka studerat ett middagssamtal med tre generationer i en svensk-italiensk familj där samtalet kontinuerligt har växlat mellan svenska, italienska och den norditalienska dialekten liguriska.

Vad händer när vi öppnar en bok? Möter vi samma text som alla andra, eller möter vi en text som är unik för individen och lästillfället? Christian Mehrstam har gjort en djupdykning i denna grundfråga för litteraturvetenskapen. Resultatet öppnar möjligheter till nya perspektiv inom bl.a. läsforskning, litteraturhistoria, pedagogik och läroboksforskning.
20 år efter öppnandet av det första varuhuset i Storbritannien är Ikea idag landets näst största möbelförsäljare. I sin avhandling ger kulturgeografen Frida Andersson en förklaring till framgången och betonar bland annat shoppingupplevelsens betydelse. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 20 maj.
Retorikcentrum kallar till vårens sista möte. Den 26 maj kl. 18.15 föreläser vår styrelsemedlem prof. Jan Bärmark om "Vetenskap och retorik" i C454 på Humanisten. Alla är hjärtligt välkomna och vi utlovar en intressant och rolig kväll.