En ny universitetsideologi har börjat göra sig gällande i Sverige. Grunddragen i denna består i en instrumentalisering av kunskapsbegreppet och i en konsumistisk uppfattning av vad lärande innebär. Endast det som tids- och kostnadsmässigt blir effektivt anses besitta kvalitet nog. Effektivitet betyder då kortsiktiga vinster; kvalitet reduceras till kvantitet och det som inte kan mätas betraktas som värdelöst. Kunskap och livserfarenhet har tagit ut skilsmässa.
Jag hittade bland mina gamla skriverier en glömd kommentar om några
polititrukskandaler 2002.
Hälsningar
José L
© Paul Klee, Senecio (1922)
15 y 16 de octubre de 2009
Salón de Grados
Facultad de Geografía e Historia
Av. Blasco Ibáñez, 28 – 46010 Valencia
Björn Ranelids sommarkrönika måndagen den 20 juli är väldigt viktig för oss som jobbar med projektet Retorik i skolan, med anslag från stiftelsen Framtidens kultur. Aldrig har varit viktigare än idag att reflektera över språket på det sätt som Ranelid gör.
"Av alla hederliga presidentval i Iran var det här det hederligaste." Det slog Väktarrådet fast på onsdagen. De är bra roliga de styrande i Iran när det gäller att leka med ord. Bara namnet på Väktarrådet i sig är en intressant kombination, väktare och råd. Väktare som syftar på något som vaktar något värdefullt och råd som bland annat anspelar på klokhet, sammanslutning, övervägande och beslut. Nästan som Arlas Mjölkfrämjandet, som har som huvudsyfte att berätta om hur bra mjölkprodukter är. Och likt Arlas Mjölkfrämjandet väktar Väktarrådet makten och berättar hur bra och rätt den alltid är till allt och alla tillfällen och det har ju dessutom, tills killnad mot Mjölkfrämjandet en bredbandsuppkoppling direkt upp till Gud. Har för mig att den också är ocensurerad, men det låter jag vara osagt.
Deras uttalande om valet är däremot väldigt intressant. Antingen är väl ett val hederligt eller inte, men i Iran kan de tydligen bara vara hederliga eller ännu mera hederliga. Eller så är det så att Väktarrådet med sitt uttalande antyder att det har funnits ohederliga presidentval, men att man nu endast syftar till att jämför de hederliga presidentvalen som i Iran tydligen kan graderas i hederliga, hederligare och hederligaste. Det underlättar ju onekligen för läsaren så att han eller hon vet vad de ska ha i sin referensram för att kunna tolka uttalandet på rätt sätt och därmed naturligtvis helt enligt Guds vilja. Gud måste ju självklart tycka att det är oerhört högprioriterat att just Ahmadinejad skulle bli president eftersom han älskar Guds skapelser, människorna, så mycket och värdesätter dem så högt och inte alls försöker skapa intriger, hat och krig. Vem minns inte hans kärleksfulla uttalande om att Israel borde utplånas från jordens yta? Nej, sluta gnäll på Ahmadinejad, han är en fredsälskande och kärleksfull person som Gud självklart måste ha handplockat till att vinna valet. Och ärligt talat, vem skulle kunna göra ett bättre jobb?
Tidigare hade Irans högste andlige ledare, Ali Khamenei sagt att det var guds vilja att Mahmoud Ahmadinejad skulle vinna valet och att de som inte acceperade resultatet gick emot Guds vilja och därmed skulle bestraffas med döden. Detta särskilt vid beaktande av att det i Koranen står att det är lika allvarligt att döda en enda människa som att döda hela mänskligheten. Alltså måste det här valet av Ahmadinejad vara viktigare än allt annat som finns för Gud, så kom igen bröder och systrar, upp till kamp för att hjälpa Ahmadinejad att hjälpa Gud.
Jag kommenterade Björklunds åsikter om skolan och dyrkan av guden Matte. Inte så att jag förnekar att räkneläran och vissa aritmetiska och geometrisk kunskapen måste ingå i grundutbildningen. Min fråga var varför Matte var så enormt viktigt och de kunskaper som har med retorik och användning av språket inte är det.
I kontakten med svårt hjärnskadade personer som förlorat det mesta av talförmågan krävs stor lyhördhet för andra sätt att uttrycka sig.
– När talförmågan inte räcker till uttrycker de sig på andra sätt, säger Eleonor Antelius som
har doktorerat vid Linköpings universitet med en etnografisk studie om kommunikationen mellan personalen och gravt hjärnskadade personer på ett dagcenter.
Studien bygger på bland annat deltagande observationer, informella intervjuer och videoinspelningar på dagcentret.
– Även funktionshindrades identitet skapas i det vardagliga samspelet med andra människor och då är det viktigt att förstå vilka möjligheter de har att kommunicera.
Igår sändes 21.03 i P1 ett radioprogram i serien "Skolministeriet" med rubriken "Varför halkar skolan efter".
I debatten med Jan Björklund deltog Hans-Åke Scherp, som är docent i pedagogik i Karlstad. Han har skrivit en debatt artikel ifjol i SvD mot Björklunds skolpolitik.
"Hur kommer det sig att svenska elever blir allt sämre på matematik och naturvetenskap?" var programmets diskussionsämne.
Björklund är besatt av denna fråga och beklagade att lärarna i skolans första år i det nuvarande systemet är oftast utbildade i humaniora och saknar grund för dessa andra områden.
”Redan det lilla barnet argumenterar och diskuterar” konstateras i grundskolans kursplan för svenskämnet. Men forskning visar att elever inte lär sig skriva argumenterande och utredande texter på tillfredsställande i skolan. I sin licentiatavhandling har Ewa Bergh Nestlog studerat perspektiv i denna typ av texter som skrivits av elever i grundskolans mellanår. Resultatet av textanalyserna sätts i relation till interaktionen i undervisningen.
I studien medverkar tre lärare i grundskolans år 4–6 och deras klasser. Det empiriska materialet består dels av elevernas texter, dels av intervjuer med elever och lärare samt observationer av den undervisning som texterna vuxit fram inom.
Jag blir alltid överraskad av min egen e-post, när jag läser den i efterhand.
Följande kan vara av intresse:
Eilngt en uneörnskding på ett egnskelt uivtnierset seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksortnävea i ett ord såtr, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patsl. Rseetn kan stå hlelur om blluer och de felsta kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm.
Dttea broer på att vi itne leasr vjrae bkostav för sig uatn odern som hlehet.
-----------
För edel gel krubar jag moa rig bed att kåta lobstäver plyta bats sur hom helst, dåbe imon erd ott och mordern eellan.
Det blan ki ranska goligt.
Dej hå!: Vi ska samduga och famla sakta.
RLJ
Dansk
English
Suomi
Bokmål
Español
Svenska