
[PRESSMEDDELANDE 2009-10-29] Ett forskningsprojekt vid Örebro universitet har fått 2,2 miljoner från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att undersöka hur attityder, språk och genus påverkar risk- och kriskommunikation.
– Målet är att få en bättre förståelse för hur risk- och kriskommunikation fungerar i praktiken, säger Brigitte Mral, professor i retorik.
Forskningsprojektet Kriskommunikation i praktiken (KIP) kommer att undersöka de praktiska sidorna av krisretoriken. Tanken är att följa den retoriska praktiken i kris- och risksituationer och vid katastrofer på nära håll.
– Vi kommer att titta närmare på glappet mellan expertspråk och lekmannaspråk, mellan fack- och vardagsspråk i olika situationer. Facktermer kan fördröja och i värsta omöjliggöra kommunikationen och en hierarkisk expertattityd kan framkalla motstånd, säger Brigitte Mral.
Andra aspekter som projektet kommer att undersöka är hur attitydyttringar och genus påverkar. Hur fungerar samordningen och hur ramas budskapen in.
– Vi har förhoppningen att kunna omsätta lärdomarna i praktiken genom att erbjuda utbildning för till exempel beslutsfattare inom centrala politiska befattningar och andra målgrupper utifrån deras behov, säger Brigitte Mral.
KIP är en fortsättning på projektet Retoriska aspekter på kriskommunikation (RAK) som bland annat har undersökt hur kriskommunikationen fungerade under tsunamin. Två lyckade exempel på krishantering i Tyskland och Italien har jämförts med den svenska, som har kritiserats. RAK har även undersökt Östersjöns miljökris med fokus på riksdagsdebatter och kärnavfallsrådets riskkommunikation.
För mer information kontakta: Brigitte Mral: 019-30 34 81, brigitte.mral@oru.se, mobil: 070 330 35 95
Presskontakt: Linda Harradine
Telefon: 019-301470
Mobil: 070-6431470
Humaniora/ Religionsvetenskap
2009-10-29
Örebro universitet
Referenslänk: Pressmeddelande på Örebro universitets hemsida.